I Västerbotten lockar två gymnasieskolor elever som väljer deras verksamhet 750 kronor i månaden under skoltiden. Initiativet har väckt kritik.

De två kommunernas skolor har gått ihop i ett gymnasieförbund och erbjuder elever totalt 22 500 kronor över tre år.

Eva Flodin är chef på södra Lapplands gymnasieförbund, som ger det extra bidraget, och säger sig förstå kritiken men försvarar också pengarna.

– Det är ju jätteviktigt för kompetensförsörjningen i inlandet och i regionen. Men att eleverna stannar hos oss är ju också en förutsättning för att vi ska kunna bibehålla bredden i utbildningsutbudet. Ju fler elever som stannar desto fler program klarar vi att hålla öppna, säger hon till statsradion.

LÄS ÄVEN: Larmet: Outbildade lärare tar över skolan

Anna Backman Wikström, chef på gymnasieskolan i Strömsunds kommun, är inte fullt så lyrisk.

– Sedan tycker väl de att, att andra skolor erbjuder datorer, de erbjuder körkortsutbildningar och det är ju ungefär samma sak, men det tycker inte vi. Det är ju en viktig del i en persons utbildning och möjligheter medan en slant på kontot är ju något helt annat, tycker vi i alla fall. Sedan förfasas man väl lite grann av att, är det det här som är framtiden. Ska vi konkurrera med vad vi betalar.

Kan strida mot lagen

Ytterligare en som kritiserar bidraget är Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert och adjunkt i offentlig rätt vid Stockholms universitet, som menar att skolornas lockbete kan strida mot kommunallagens likställighetsprincip.

– Detta är så tydligt att detta är någonting helt annat. En surfplatta kan betraktas som ett läroverktyg, något som skolor ska tillhandahålla och som de får ersättning för att köpa in, säger han till statstelevisionen.

Om Skolinspektionen skulle göra en tillsyn kan det kosta kommunen.

– Då är ett föreläggande, med eller utan vite, den troligaste åtgärden.

LÄS ÄVEN: Gängbråk på skola – landsort i demografisk förändring