En 14-årig pojke har hittats död i Memmingen i Bayern. Den misstänkte gärningsmannen, Qais Saleh, var en asylsökande med utvisningsbeslut som efter dådet sköts ihjäl i samband med en polisinsats. Fallet har väckt ny debatt i Tyskland om brister i asylsystemet och problemen med att verkställa utvisningar.

Den 14-årige tyske pojken Jermaine B. mördades i vad som beskrivs som ett dåd där han nästan halshuggen av en palestinsk asylsökande tidigare i maj.

Den tyske pojken försvann den 2 maj och hans kropp hittades tre dagar senare i en övergiven byggnad nära Memmingen järnvägsstation, rapporterar Focus.

Den misstänkte gärningsmannen påträffades gömd i ett skåp i samma byggnad, rapporterar tidningen Bild.

När han upptäcktes attackerade han poliserna med en kniv, flydde och konfronterades senare utanför en inomhuspool. Han kastade sig återigen mot polisen med en kniv och poliserna sköt honom flera gånger. Han avled på sjukhuset.

Var palestinier

Qais Saleh, som uppges vara född i Judeen/Samaria (Västbanken reds. anm.), och invandrade Europa via Grekland i augusti 2017. Enligt regelverket borde Grekland därmed ha varit ansvarigt för hans asylprocess. Landet beviljade honom också skyddsstatus, men Saleh reste sedan vidare genom Europa.

Araben sökte därefter asyl i Nederländerna och Belgien. Båda länderna avslog hans ansökningar, troligen med hänvisning till att de inte ansåg sig vara ansvariga för ärendet. I december 2020 reste han vidare till Tyskland.

Även i Tyskland stod det tidigt klart att Saleh egentligen borde ha haft sitt skydd i Grekland. I sådana fall kan asylsökande återföras till det EU-land som ansvarar för ärendet.

Men Grekland vägrade ta emot honom och hänvisade till att de så kallade Dublinreglerna inte gällde i hans fall. Därmed tvingades Tyskland hantera asylprocessen.

Utvisad men inte utvisad

Efter att det tyska migrationsverket prövat Salehs ärende avslogs hans asylansökan i oktober 2022. Efter en överklagan fastställde förvaltningsdomstolen i Augsburg beslutet. Från den 28 september 2023 var Saleh därmed skyldig att lämna landet.

Trots att Bayern försökte få honom utvisad lyckades myndigheterna inte verkställa beslutet. Orsaken var att Saleh saknade pass. Även om hans bakgrund ansågs vara känd kunde hans nationalitet därför inte fastställas med säkerhet.

LÄS ÄVEN: Ukrainsk flicka flydde kriget – mördades av illegal invandrare i Tyskland

I sådana fall kan det påstådda ursprungslandet vägra att ta emot personen. En myndighetskälla uppger till Focus att flyktingar är medvetna om att avsaknad av pass gör utvisningar svårare och att identitetshandlingar därför ofta ”försvinner”.

Utvisningen föll därför till slut på att Saleh saknade pass. I stället fick han gång på gång tillfälligt uppskov från utvisning. Senast förlängdes uppskovet den 18 februari med tre månader.

Utvisningar gått ner

Fallet har också aktualiserat frågan om hur långsamt arbetet med utvisningar går i Tyskland. Enligt Focus har antalet verkställda utvisningar minskat tydligt. Under första kvartalet 2025 utvisades 6 151 personer. Under motsvarande period i år var siffran 4 807.

Salehs ärende verkar inte ha haft högsta prioritet hos myndigheterna. Han hade visserligen dömts för skadegörelse och för att ha uppehållit sig i landet utan pass, men före det misstänkta mordet i Memmingen hade han inte betraktats som en grov brottsling.

Efter händelsen kräver företrädare för regeringspartierna CDU/CSU pratat om hårdare åtgärder. Alexander Throm, inrikespolitisk talesperson för unionsfraktionen, pekar på EU:s planer på så kallade ”återvändandehubbar” – center där avvisade asylsökande ska vänta på utvisning.

– EU arbetar med att inrätta återvändandehubbar, som också och särskilt ska kunna användas i den här typen av fall, säger Throm till Focus.

Han varnar samtidigt för att utvisningar alltid är beroende av samarbete med ursprungsländerna.

– Allt utvecklingsbistånd eller annat stöd bör villkoras med att dessa länder tar tillbaka sina egna medborgare, säger han.

”Djupt skakande”

Även Marcel Emmerich, inrikespolitisk talesperson för De gröna, kräver att det ”djupt skakande” fallet utreds. Han vill bland annat se svar på varför en återföring inte var möjlig och om myndigheterna hade tillräckliga verktyg när identitet eller medborgarskap inte kan fastställas.

Vilka konkreta förslag De gröna har för att lösa problemen uppger han dock inte.

Fallet pekas nu ut som ett exempel på hur EU-länder försöker skjuta ansvaret för asylsökande ifrån sig. Den kommande europeiska asylreformen är tänkt att skapa större solidaritet mellan medlemsländerna, men det är oklart hur väl den kommer fungera i praktiken.

Ett annat problem är domstolsbeslut som begränsar möjligheterna till återföringar. Redan 2010 slog Europadomstolen fast att Grekland hade systematiska brister i mottagandet av flyktingar, vilket stoppade deportationer dit. I oktober 2024 bekräftade domstolen sin linje i ytterligare ett fall.

Även om den tyska förbundsförvaltningsdomstolen i fjol bedömde att sådana utvisningar kunde vara tillåtna, riskerade tyska myndigheter att hamna i konflikt med europeisk rättspraxis om de hade försökt återföra Saleh till Grekland.

Något är ännu inte känt om bakgrunden eller ett möjligt motiv.

LÄS ÄVEN: Flydde kriget i Ukraina – mördades av syrier i Tyskland