”Sverige kommer skämmas för det här” – Mannaminne kräver ny granskningskommission

Det var inte bara kritik mot samtyckeslagen som stod i centrum när Mannaminne åter samlade demonstranter i Stockholm. Bakom plakaten, talen och vittnesmålen finns idag ett betydligt bredare projekt – att försöka etablera idén om att Sverige befinner sig mitt i en rättssäkerhetskris där resningsärenden, sexualbrottsmål och domstolarnas arbetssätt måste granskas på nytt.

En av de mest drivande personerna i nätverket är Thérèse Juel. Under flera år har hon engagerat sig i uppmärksammade sexualbrottsmål och arbetat med familjer där unga män dömts på bristfällig grund. I intervjun med Samnytt återkommer hon gång på gång till samma sak – frånvaron av oberoende granskning.

– Det finns ingen som granskar dessa resningsärenden, utan de ligger där med locket på, säger hon.

LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott

Vill se ny “Bergwallkommission”

Juel vill nu se något långt större än bara förändringar i enskilda lagar. Hon efterlyser en särskild kommission för att granska hur svenska domstolar och Högsta domstolen hanterar resningsansökningar i brottmål.

Hon hänvisar till den så kallade Bergwallkommissionen som tillsattes efter Thomas Quick-skandalen för att granska de uppmärksammade morddomarna.

– Man kanske skulle tillsätta en resningskommission, säger hon.

LÄS ÄVEN: Ville läxa upp mannen och anklagade för våldtäkt – nu döms kvinnan

Enligt Juel avslås idag resningsansökningar trots att nya omständigheter och ny bevisning presenteras.

– Det behövs en granskning av Högsta domstolen som avslår resningsansökan efter resningsansökan där det ändå presenterats nya omständigheter, säger hon.

Hon pekar särskilt på att många av de nya uppgifter som läggs fram aldrig får någon ny rättslig prövning. Under intervjun återkommer Juel även till Justitiekanslerns rapport Felaktigt dömda från 2006, där flera tidigare friade brottsmål granskades i efterhand.

Enligt rapportens slutsatser borde flera av resningsärendena ha beviljats redan vid första ansökningstillfället, menar hon.

För Mannaminne har detta blivit centralt – att det inte bara handlar om enskilda domar, utan om ett system där felaktiga avgöranden riskerar att permanentas därför att rättsväsendet saknar mekanismer för självkorrigering.

LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis

Under senare år har nätverket vuxit kring just denna typ av frågor. Anhöriga, aktivister och debattörer har samlats kring fall där man anser att unga män dömts i sexualbrottsmål trots svag bevisning, motsägelsefulla uppgifter eller nya omständigheter som senare framkommit.

Samnytt har tidigare rapporterat om demonstrationen på Mynttorget där flera talare beskrev utvecklingen som en växande rättsskandal.

Kritik mot hur våldtäktsbegreppet används

En central del av kritiken handlar om hur sexualbrottslagstiftningen förändrats under senare år. Juel menar att alltfler situationer idag rubriceras som våldtäkt trots att fallen enligt henne skiljer sig kraftigt från traditionella överfallsvåldtäkter.

– Det är fel därför att vi kallar allting för våldtäkt, säger hon.

LÄS ÄVEN: KD vill kastrera våldtäktsmän – vad händer när domarna är felaktiga?

Hon beskriver hur människor ofta tänker på grova överfall när ordet våldtäkt används, samtidigt som dagens rättspraxis enligt henne även omfattar situationer där samtycke, kommunikation och efterhandsbedömningar blivit avgörande delar av processen.

I intervjun återkommer hon flera gånger till det hon beskriver som en växande klyfta mellan allmänhetens bild av sexualbrott och de juridiska definitioner som idag används i domstolar.

Friades i hovrätten

Samnytt möter även Susanne, en av de mammor som drabbats och som framförde en känslosam berättelse på Mynttorget inför ett hundratal besökare, flera med skyltar och plakat. Hon vill vara anonym, med hänvisning till hennes sons integritet.

När den domen kom hörde massvis av ungdomar av sig från vår stad och de sa alla att det här stämmer inte och att tjejen har ljugit. Ja, de hade haft sex och han hade frågat henne innan – och hon hade svarat jakande.

Susanne, mamma till våldtäktsanklagad 19-åring

Kan du berätta vad som hände med din son?

– Det började med att min son åkte iväg till jobbet och sen försvann han. Sedan fick vi reda på att polisen hade ringt till en av sonens kollegor och sagt att han inte kommer till jobbet. Han var 19 år då. Hon fortsätter:

– Efter någon dag ringer polisen och säger att min son sitter anhållen för ett allvarligt brott. Sen så hörde vi ingenting mer. Han var ju myndig, så då försvinner all rätt för en förälder att få veta någonting. Susanne går vidare:

LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”

– Därefter utsågs en advokat som var föräldraledig och på semester – och som aldrig tidigare hade hanterat sexualbrott. Han fick sitta i sex veckor med fulla restriktioner, instängd 23 timmar om dygnet.

Blev han dömd?

– Efter mycket om och men blev han dömd i tingsrätten, till tre år och fyra månader och 180 000 kronor i skadestånd, för överlagd våldtäkt. Hon går vidare:

– När den domen kom hörde massvis av ungdomar av sig från vår stad och de sa alla att det här stämmer inte och att tjejen har ljugit. Ja, de hade haft sex och han hade frågat henne innan – och hon hade svarat jakande.

LÄS ÄVEN: Mor till våldtäktsdömd son: 4,5 års fängelse och 750 000 i skadestånd – för någons berättelse

Susanne berättar vidare att de då förstod att de behövde en bättre advokat, vilket de ordnade. Vid denna tidpunkt hade den 19-årige sonen suttit häktad i fem månader.

– Den nya advokaten krossade åtalet i hovrätten. Han friades. Vi hade bevis från mobiler, TikTok-klipp och filmer – och massor av karaktärsvittnen.

Hur mår din son idag?

– Han kämpar på, har precis fått tillsvidareanställning från sin chef, men han lider av PTSD [Post Traumatic Stress Disorder, red. anm.]. Han är traumatiserad efter fem månader i häkte för en våldtäkt som aldrig hände. Susanne berättar vidare:

– Han orkar inte åka förbi polisstationen i stan.

När det visade sig att din son var oskyldig, vad hände med tjejen, dömdes hon?

– Nej, ingenting sånt. Då måste vi agera, men när man har varit igenom en sådan här sak så vill man bara ha lugn och ro.

LÄS ÄVEN: Män som avråds från att anmäla våld – och ett rättssystem som inte vill lyssna

Samnytt har tidigare rapporterat om den 16-åriga flicka som dömdes för falsk tillvitelse efter att felaktigt ha anklagat en 17-årig pojke för våldtäkt inne på en toalett i en galleria.

LÄS ÄVEN: Påstod att hon drogs in på en toalett och våldtogs – nu döms den 16-åriga tjejen själv

Författaren, artisten och debattören Alexander Bard kommenterar fallet och beskriver det som ett exempel på hur unga män snabbt kan dras in i omfattande sexualbrottsutredningar innan fakta hunnit klarläggas.

Bard menar att sådana fall bidrar till den växande misstro mot rättssystemet som Mannaminne försöker uppmärksamma, samtidigt som han anser att konsekvenserna för falska anklagelser ofta blir begränsade när uppgifterna senare visar sig vara osanna.

”Det finns mycket rädsla”

Bard menade också att Sverige i framtiden kan komma att se tillbaka på dagens rättsutveckling med skam. Juel delar den bilden. Samtidigt menar hon att frågan fortfarande är marginaliserad i stora delar av etablerad media.

Hon nämner att mindre och alternativa medier i högre grad tagit upp ämnet, däribland Samnytt, Bulletin och Epoch Times.

LÄS ÄVEN: INTERVJU: Tinder-dejt slutade i 54 månaders fängelse och nästan en miljon i skadestånd – utan bevis

Skribenter som Jakob Sjölander har i flera texter om samtyckeslagen, rättssäkerhet och sexualbrottsmål — argumenterat för att den offentliga debatten länge varit ovillig att diskutera riskerna med rättsosäkra processer och hur juridiska definitioner förändrats över tid. I samband med demonstrationen berättade Sjölander att han nu är igång med att skriva en bok om de fall han har undersökt.

Flera personer Samnytt pratar med menar att rädslan för anklagelser påverkat dejtingkulturen bland unga män. De hävdar ofta att allt fler idag spelar in eller dokumenterar dejter för att i efterhand kunna visa att sexuella möten varit frivilliga.

Många menar att utvecklingen är ett tecken på en växande osäkerhet kring samtyckeslagstiftningen och hur sexualbrottsmål hanteras i domstol.

Situationen beskrivs som “jättetragisk” med hänvisning till att unga människor blivit alltmer rädda för att hamna i rättsliga processer efter relationer eller sexuella möten.

LÄS ÄVEN: Domstolen tror – och din framtid är förlorad

Både Juel och Bard menar att unga män idag i allt högre grad upplever osäkerhet kring vad som juridiskt kan få konsekvenser.

– Det finns mycket rädsla, säger Thérèse Juel och beskriver samtidigt utvecklingen som kulturellt motsägelsefull – samtidigt som sexualiteten blivit alltmer offentlig och kommersialiserad upplever hon att det sociala samspelet blivit mer juridifierat och moraliserande.

För Mannaminne handlar frågan därför inte längre bara om enskilda domar eller juridiska teknikaliteter.

Enligt nätverket handlar det ytterst om förtroendet för hela rättssystemet – och om huruvida Sverige i framtiden riskerar att se tillbaka på dagens sexualbrottsmål som ännu en period där ideologi och opinion tillåtits väga tyngre än rättssäkerheten.